Plötsliga förändringar i träningen leder till fler skador. Det är en av slutsatserna i världens inom tennis största studie om axel- och ryggproblematik: SMASH-studien. ”Vi ville helt enkelt förstå vad som gör att folk skadar sig i ungdomstennisen”, säger tennisforskaren Fredrik Johansson på Sophiahemmet i Stockholm.

Det var när forskargruppen, som Fredrik Johansson tillhör, flyttade från Karolinska Institutet till Sophiahemmet för några år sedan, som man började fundera på vad som det ännu inte forskats på inom tennisen.
Det var i samma veva som tennisforskaren Fredrik Johansson var klar med sin avhandling på axelskador i belgiska Gent.
– Efter att jag och professorn och epidemiologen Eva Skillgate prata­t med initierade människor inom tennisen, diskuterade vi hur många skador vi skulle kunna fånga upp. Ganska snart riktade vi in oss på axel och rygg som är två av de vanligaste skadorna. Det saknas en komplett bild av detta i litteraturen, så vi ville fylla i kunskapsluckorna, säger Fredrik Johansson och fortsätter:
– Det mesta som är gjort har mätt här och nu, hur starka spelarna är, hur bra kondition man har eller hur många som har ont i ryggen just när man frågar. Det som inte har gjorts inom tennisen är en så kallad prospektiv studie som försöker klargöra samband. Den startar med en baslinjemätning. Spelaren rapporterar in mängden träningar och matcher, om de fått ont, hur mycket hon eller han återhämtat sig.

Under 52 veckor fick 301 spelare i åldrarna 13-19 år dokumentera sin tennisvardag med träningar, fys och matcher. Det gör de här två studierna på axel och rygg till de största i sitt slag. Tidigare har det gjorts studier med färre deltagare under en kortare period.
– Vi ville helt enkelt förstå vad som gör att många skadar sig i ungdomstennisen. De som redan hade en skadebild de senaste tre månaderna kunde vi inte ha med i studien då syftet är att studera vad som sker med friska individer. Man ska också komma ihåg att det finns en skillnad mellan smärta och skada att ta hänsyn till när det gäller ryggen.

I mars 2019 hade all information samlats in och ett stort forskningsarbete tog vid för att sammanställa SMASH-studien.
– Det var specialutbildade naprapatstudenter, som gick sista året, som åkte runt i vårt avlånga land i februari-mars 2018. Ett år senare hade vi de värden vi behövde för baslinjemätningen. Det används ytterst matematiska modeller för att förstå värdena. Vi var inte i mål förrän under förra våren, så det har varit en process på drygt tre år, säger Fredrik Johansson.

Vi ville ta reda på om gruppen landslagsspelare skadar sig mer och oftare än andra spelare.

Stora mängder data ska integrera med varandra och arbetet har krävt att statistiker arbetat på heltid för att ta sig igenom och sammanställa materialet.
– Jag har en bakgrund från tävlingstennisen och vi ville ha med de som tävlar på lite högre nivå. Vi hade ett bra samarbete med de sju regionerna i Tennissverige när det gällde att kartlägga vilka spelare som skulle vara med. I studien finns därför spelare från hela landet. Även dåvarande kaptenen för de yngre landslagen, Fredrik Hörnell, var med då vi ville ta reda på om gruppen landslagsspelare, som tävlar i större sammanhang, skadar sig mer och oftare än andra spelare.

Vad blir de konkreta tipsen som de kan ha nytta av?
– Om du bestämmer dig för att bli tennisspelare på högre nivå så måste du kanske träna 20 timmar eller mer i veckan. Men för att ta sig dit så kan man inte ha för bråttom. Man kan tänka sig tio procents stegring av belastningen per år. När man är tio-elva år gammal och ska nå 20 timmars träning i veckan, så behöver du stregra träningen i portioner de kommande sju-åtta åren.

För ett par år sedan kom en stor rapport baserad på mätningar på förstaårselever på Riksidrottsgymnasiet (sett till alla idrotter) som visar att en stor del av eleverna skadar sig.
– Anledningen var och är att träningsvolymen går upp mycket och för fort. Det stödjer det resultat i de vi kommit fram till i våra studier. Du kan inte öka träningsbelastningen för fort. Utmaningen är att ta sig till höga volymer, inte att träna höga volymer. Jag tror att det är viktigt att de här samtalen sker mellan tränare och spelare. Genom att ändra beteendet tror jag att vi kan få med oss fler spelare upp till 19 år. Idag tappar vi en hel del spelare på vägen på grund av skador som i sin tur leder till mindre motivation. Vi kommer inte rädda alla genom bättre planering, men några stycken.

Utmaningen är att ta sig till höga volymer,
inte att träna höga volymer.

Den stora slutsatsen i SMASH-studien är alltså att det inte handlar så mycket om vilken träningsmängd som är lagom för en viss spelare, utan…
– …mer att när du ändrar din träning, gör stora förändringar, så skapar det obalans fysiskt vilket leder fram till skador. Det är när du tränar hög volym en vecka för att veckan efter träna med låg volym som skadorna kan uppstå. Det är egentligen logiskt. Om du går till gymmet första dagen så får du kanske enorm träningsvärk. Sedan anpassar sig kroppen. Gör du sedan ett uppehåll i träningen ett par veckor så kommer träningsvärken igen. Det är ett enkelt sätt att förstå fördelarna med kontinuerlig träning. Man pratar mycket om att skapa en kronisk träningsbelastning, att tidigt vänja kroppen vid kronisk belastning. Man kan inte öka och öka och öka, för då går kroppen sönder. Du ska ta dig till en relativt hög belastning och försöka hålla dig där. Ur skadesynpunkt är framgångsfaktorn att träna mer linjärt, att hålla sig på en jämn nivå.

När det gäller axelskador så handlar det om att bygga upp så mycket som krävs för att serva hårdare och snabbare.
– När det gäller höghastighetsservande så är vi relativt svaga i axelpartiet. Vi behöver bli starkare i axelpartiet.

Resultatet publicerades för första gången i en amerikansk tidskrift. I november 2021 presenterade Fredrik Johansson resultatet av SMASH-studien på en internationell kongress i Monaco (bilden) som Internationella Olympiska Kommittén arrangerar var tredje år. Åhörarna var en mix av forskare, fysioterapeuter, läkare och fystränare.
Närmast kommer slutsatserna presenteras på ett årligen återkommande vårmöte i maj på GIH i Stockholm.
– Min ambition är att så många spelare och tränare som möjligt ska ta del av informationen. Det gäller att förpacka det rätt så att folk förstår och lyckas vi med det så kommer studien att vara användbar.

Artiklarna är helt färdiga att ta del av och under sommaren kommer materialet vara ännu mer tillgängligt för Tennissverige i ett paketerat format.
– Vi har börjat sprida studien på TGU2-föreläsningar, på Svenska Tennisförbundets (SvTF) utbildningsplattform och SvTF:s ”Mötesplats Svensk Tennis” som vänder sig till de som jobbar aktivt inom svensk tennis.

Sverige har länge varit i framkant när det gäller tennisforskning. Professor Per Renström startade tennismedicinen både i Sverige och globalt.
Forskarteamet (Tennis Research and Performance Group) på Sophiahemmet har de senaste åren byggt vidare på den traditionen.
– Med studien sätter vi också svensk tennis på kartan. Vi får bidra med det vi kan bidra med och svensk tennis är starka på det här området. Det känns inspirerande, säger Fredrik Johansson och avslutar:
– Jag vill rikta ett enormt stort tack främst till alla spelare som varit med i SMASH-studien, men även tränare, regionansvariga samt Svenska Tennisförbundet för att ha möjliggjort projektet.