Sju år på posten som generalsekreterare för Svenska Tennisförbundet.
De senaste månaderna har varit Christer Sjöös tuffaste.
I den här intervjun berättar han om de uppmärksammade händelserna den senaste tiden, lärdomarna från dem – och blickar framåt.

Det här är kanske den mest ställda frågan till dig: hur mår svensk tennis?
– Svensk tennis mår generellt bra. Men svaret, eller snarare innebörden av frågan, varierar beroende på vad frågeställaren värderar.

Du menar till exempel elitframgångar?
– Ja. Många gånger kommer frågan ”på stan” från den allmänt idrottsintresserade som värderar resultat i form av titlar, ranking och landslagsframgångar. Det är framför allt det som vi blir bedömda för, även om Svenska Tennisförbundets uppdrag är så mycket bredare än så. Jag tittar just nu på en tavla med våra tidigare världsettor och storstjärnor och är ödmjuk inför att få vara en del av att bygga vidare på det arvet. Det är ett stort ansvar.

Och vad svarar han den personen? Christer Sjöö lyfter fram Sveriges Davis Cup-lag, som för tredje året i rad lyckades kvalificera sig till världsfinalen som en av världens 16 främsta tennisnationer. Damlandslaget vann Europa-/Afrikagruppspelet före långt högre rankade länder och spelar senare i höst en match mot Storbritannien för att nå samma division som herrarna. Samtidigt gjorde juniorerna den bästa landslagssommaren på många år, både individuellt och i lag. Bland annat kvalificerade sig flickor 16-landslaget för VM-slutspel och därtill noterades ett antal individuella EM-medaljer. Christer Sjöö framhåller också att siktet är högre inställt:
– Jag har förståelse för att det finns ännu högre förväntningar och förhoppningar om fler spelare i yttersta världseliten. Jag delar dessa. Elitframgångar är resultatet av många faktorer, men jag är övertygad att om alla aktörer – förbund, klubbar, akademier, ATP- och WTA-tävlingarna i Sverige, kommersiella aktörer med flera – fortsätter att jobba tillsammans och nyttja våra gemensamma resurser på bästa sätt kommer att flytta fram svensk tennis position ytterligare.

“Det har varit en tuff period”

Men, den senaste tiden har ”hur mår svensk tennis”-frågorna framför allt handlat om de händelser som sedan i somras skakat om i tennis-Sverige. Mikael Ymer blev avstängd på grund av tre missade dopningstester och en kvinnlig tennisspelare, som representerat ett annat land i landslagssammanhang, stängdes av i 4,5 år på grund av matchfixning. För ett par veckor sedan meddelade tennisens internationella integritetsorganisation, ITIA, att Dragos Madaras är avstängd under utredning.
– Det har varit en tuff period. Det påverkar oss alla som är involverade med svensk tennis negativt. Inte minst den mediabild som speglats – den har inte varit positiv för någon av oss.

Hur ställer du dig till domarna och anklagelsen?
– Jag vill vara tydlig med att säga att jag och tennisförbundet tar starkt avstånd från all form av korruption och fusk. Det hör inte hemma i vår idrott över huvud taget. Vi ser mycket allvarligt på de två domar som fallit och respekterar utfallen. I det tredje fallet pågår det fortfarande en utredning och vi välkomnar den utredningen.
– Men det är lite tudelat. Bakom varje dom och utredning finns människor som också behöver stöd och hjälp. Jag hoppas att personerna i fråga utvecklas och tar lärdom av detta både på ett personligt och professionellt plan.

Du nämnde mediabilden. I nyhetsartiklar och krönikor har det framförts kritik om att tennisförbundet varken haft eller velat ta reda på vad som ligger bakom anklagelserna. Hur ställer du dig till den kritiken?
– Jag har förståelse för att folk vill veta mer. Vi har gjort vårt bästa för att ge vår bild i alla intervjuer vi medverkat i, men visst skulle vi kanske ha kunnat informera mer i våra egna kanaler för att tydliggöra vårt arbete och värderingar ännu mer. Men, kopplat till själva ärendena har det inte funnits så mycket mer som vi skulle ha kunnat informera om.

Kan du utveckla?
– Det finns det många aspekter som påverkar vad vi kan berätta om. Dels de samtal vi för med våra spelare, dessa konversationer är mellan oss och inget som vi gör publikt i media. Dels handlar det om ärenden som det råder sekretess kring och som vi varken kan eller får uttala oss om, även om vi skulle ha vetskap om dem. Den sekretessen är viktig både för att skydda utredningar och individerna som de berör. Ytterligare en aspekt är att dessa ärenden formellt nått vårt bord ungefär samtidigt som uppgifterna nått media. Vi har alltså inte fått någon förhandsinformation som många tror och förväntar sig. Vi hade också förväntat oss det och har framfört den kritiken till ITIA och ITF.

Hur har den här tiden varit för dig som ytterst ansvarig för den operativa verksamheten?
– Jag hade såklart hellre börjat hösten med att berätta om sommarens fina resultat på juniorsidan, ladda för Davis Cup Finals och inte minst höstens Billie Jean King Cup-kval. Det finns så många bra saker att bygga på. Det har varit tunga månader, det ska jag inte sticka under stolen med.

Vilken roll har då tennisförbundet? Och vad kan tennisförbundet göra för att det här aldrig ska hända igen?
– Vi har redan i dag många insatser på plats och vi utvärderar löpande vårt arbete. Såklart inte minst efter den senaste tidens händelser. Men jag vill börja med att förklara hur vi skiljer oss ifrån andra idrotter. Inom till exempel skidor är åkarna ett landslag under hela vintern. Du för en dialog varje dag, till frukost och under varje träning. I tennis är spelarna ute och tränar och tävlar själva under hela året och vi lånar in dem ett par veckor för landslagsuppdrag.
– Våra juniorer är vår främsta målgrupp i det förebyggande arbetet. Konkret arbetar vi löpande med förebyggande informations- och utbildningsinsatser för våra juniorer för att säkerställa att de har rätt kunskap innan de ger sig ut i internationellt spel på seniornivå. Exempelvis, under Kungens Kanna och Drottningens Pris anordnade vi i samarbete med ITIA utbildningsträffar för spelare, föräldrar, tränare och funktionärer. Vi är också del i Riksidrottsförbundets stödgrupp som löpande arbetar mot otillåten vadhållning och manipulation. Vi var även del i arbetsgruppen som tog fram det nya matchfixningsreglementet som gäller sedan i somras. Tillsammans med RF kommer vi att belysa frågan ännu mer nästa år.

Finns det något ni har eller ska förändra i arbetssättet?
– Vi arbetar just nu för att bli ännu tydligare i de regelverk och policys som vi har i samband med våra aktiviteter på regional och nationell nivå för juniorer och seniorer. Vi har tillsammans med regionerna uppdaterat våra policys för detta. Vi kommer också att utveckla feedbacksystemet för alla som medverkar i vår verksamhet. Sedan vill jag också lyfta vårt arbete med Trygg tennis. I våras lanserade vi vår kvalitetsmärkning och vi har redan ett 60-tal klubbar som genomgår programmet som syftar till att skapa och bibehålla goda tennismiljöer. Det är på klubbnivå som allting börjar och det är där den så viktiga grunden läggs.

Blickar fram emot fortsatta Game Change-arbetet

Efter några prövande månader ser Christer Sjöö fram emot att fortsätta arbetet med svensk tennis gemensamma plan Game Change 2030 som klubbades igenom på förbundsmötet 2021.

Vad har hänt sedan dess i Game Change-arbetet? Christer Sjöö får i uppdrag att lista de tre saker han är mest stolt över:
– Jag är stolt över mycket, men om jag ska nämna tre saker vill jag lyfta vårt arbete med utbildningsprogrammet. Arbetet fortsätter, men redan nu blir våra tränare och funktionärer bättre rustade tack vare det utvecklade kursinnehållet och utökningen i antal kursdagar.
– Vi har påbörjat resan för att nå målen för vår elitverksamhet. Vi har en bra bit kvar, men vi har starkare muskler för att kunna investera i såväl infrastruktur som stöd till våra spelare. Bland annat har vi startat en spelarfond som redan i dag ger våra spelare resurser och bättre möjligheter.
– Vi streamar mer tävlingar och matcher och tar också ansvar i vad och hur vi streamar kopplat till barnrättsperspektivet.

Vad sätter tennisförbundet ljuset på just nu i Game Change-arbetet?
– Vi har inledningsvis fokuserat på att skapa grundförutsättningar för våra satsningar. Förutom det jag nämnde tidigare har vi till exempel ökat våra gemensamma ekonomiska resurser från RF och partners och vi har en närmare dialog med alla intressenter och aktörer inom svensk tennis. Nu marscherar vi in med extra fokus på de målområden som berör spelarutveckling, tävlingsformer och internationella framgångar. Vi investerar nu mer resurser i elitverksamheten, ser över hur vi kan anpassa matchformer för våra barn och tar fram en ny spelarutvecklingsplan. Den planen har fått en smygstart med satsningen ”spelutveckling röd orange grön” som vi driver i tätt samarbete med regioner och klubbar över hela landet.

Till sist: vad ser du mest fram emot just nu?
– Att tillsammans med mina kollegor och alla parter i tennis-Sverige fortsätta arbetet för mer och bättre tennis. Den senaste tiden har inneburit väldigt mycket resande i tennisens tjänst, jag har faktiskt bara varit hemma fem dagar på en månad. Det blir ännu mer av den varan i höst. Nu närmast ser jag fram emot flera intensiva veckor i Stockholm med ATP-tävlingen, finalerna i Pirres Pokal och Sofias Cup och den nya challengerturneringen på Good to Great. Och naturligtvis playoff-matchen mot Storbritannien i Billie Jean King Cup, för att nämna några höjdpunkter!

SÅ ARBETAR TENNISEN MOT KORRUPTION – VAD GÖRS INTERNATIONELLT OCH I SVERIGE?

På förhand uppgjorda matcher är ett växande problem inom idrottsvärlden. Tennis, en av de mest populära idrotterna på spelmarknaden, är inget undantag. På lägre internationell nivå överstiger mutorna vanligen de prispengar som spelaren kan tjäna.
Inom ämnet dopning finns flera typer av preparat som kan ha prestationshöjande effekt för tennis. Tennissporten omfattas av såväl nationella som internationella dopningsregler.

Internationellt arbetar International Tennis Integrity Agency (ITIA) för att kontrollera och säkra tennisens integritet i förhållande till bland annat doping, korruption och betting. ITIA är en oberoende organisation tillsatt av ITF, ATP, WTA och Grand Slam-tävlingarna.

I Sverige är Svenska Tennisförbundet en kraft som försöker motverka problemen. Årligen görs informationsinsatser för spelare och förbundet finns också tillgängligt som stöd för de aktiva. SvTF har en beredskap för att hantera händelser under internationella tävlingar i Sverige och har upparbetade kontakter med Polisen på flera nivåer. Förbundet är också del i Riksidrottsförbundets stödgrupp som löpande arbetar mot otillåten vadhållning och manipulation och var även del i arbetsgruppen som tog fram det nya antimatchfixningsreglementet som gäller sedan 1 juni 2023. Kopplat till dopningsfrågor är SvTF därtill behjälpligt de organisationer som genomför kontroller i samband med tävlingar eller läger.