18-årige John Hallquist Lithén, GLTK, dök plötsligt och oväntat upp som kvalspelare i Swedish Open på söndagen.
Det blev inte mycket sömn innan klockan ringde 05.30 för en bilfärd från Göteborg ner till Båstad och match mot Constant Lestienne, rankad 199 i världen.
– Jag satt faktiskt med några kompisar och käkade pizza vid 20-tiden i går kväll. Jag hade tränat på dagen i Göteborg och skulle åka till Båstad i dag som sparringpartner. Då ringde Klas (Ivarsson) och frågade om jag packat väskorna och att jag skulle spela kvalet. Jag blev lite chockad, men det var en rolig överraskning, säger John.
Första set slutade 6-0 till fransmannen.
– Kände ändå att jag hade något läge mot slutet där det blev 40-40 i några game. I andra set underskattade han nog mig lite och trodde att andra set skulle gå lika lätt. När jag vann första gamet så gick det lättare och när jag hade 3-0 kunde jag slappna av och göra mycket med bollen.
Vad tänkte du vid 4-1?
– Vid det läget tänkte jag att jag kunde vinna med 6-1. Serven var inte hans starka slag, så jag tänkte att jag kan breaka lika väl som jag kan ta mina servegame.
Andra set gick till tiebreak och där var motståndaren för stark och vann 7-1.
Vad betyder det att ha fått den här chansen?
– Oerhört mycket, det är en riktigt bra erfarenhet. Man tror inte det är sådan skillnad, men jag skulle säga att det är en helt annan sport. I första set kände jag att det var så mycket runt omkring, annat som jag hade fokus på förutom tennisen och som inte händer på en tävling jag är vad vid. Allt är så mycket större.
John Hallquist Lithén vann nyligen Båstadtennis och är klar för JSM-slutspelet i Båstad i månadsskiftet augusti/september.
– Jag har valt att satsa på sommar- och vintertourerna. Det passar mig väldigt bra eftersom jag går ett vanligt gymnasium. Matcherna i huvudklassen går ofta på helgen och man missar inte så mycket i skolan. Det finns ju en del äldre spelare också som inte är proffs men som kan ställa till rätt mycket besvär för oss juniorer. Det finns ingen anledning för mig att ge mig ut i världen när jag har så bra spelare här hemma som kan sparra varandra.
Nu väntar spel i Höllviken och Norrköping och därefter Lag-EM i Slovakien.
– Det ska bli riktigt kul. Både Kevin (Chahoud) och Gustav (Ström) är riktigt duktiga och man förstår ju att de har första- och andrasingeln. Jag får sikta på dubbeln eller hoppa in i någon singel beroende på hur det ser ut. Men att bara få vara där är ju underbart. Jag var ju med killarna i 16-årsklassen och det är minnen jag aldrig kommer glömma, precis som det här.
Markus Eriksson föll 6-7(4), 1-6. Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Markus Eriksson och Carl Söderlund hade sedan tidigare fått Wild Card till kvalet.
Markus Eriksson mötte Facundo Arguello, rankad 178 i världen. Första set gick till tiebreak där argentinaren vann 7-6.
– Det var ett väldigt jämnt första set där jag hade 6-5. I andra tappade jag energi i mitten av setet och han spelar helt enkelt bättre än vad jag gjorde. Han fick styra med sin forehand och jag fick springa mycket. Det är hur kul som helst att komma hit och spela inför så mycket folk och därför är det tungt att inte få med sig något.
Markus Eriksson har vunnit två furturetitlar och varit i ett par finaler i år.
– Det är i de här tävlingarna som man behöver steppa upp, att visa att det är där man hör hemma. Nu ska jag försöka komma in i challengerturneringarna.
Först väntar dock dubbelspel med André Göransson där de ställs mot det andra svenskparet Elias och Mikael Ymer.
– De är väldigt svåra motståndare, men även om det var ett tag sedan så har jag och André spelat bra tillsammans så det blir en intressant drabbning.
Carl Söderlund tog matchen till tre set men förlorade, 6-3, 4-6, 3-6. Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Carl Söderlund, som till vardags spelar collegetennis i USA, ställdes mot 50-rankade Pablo Carreno Busta och imponerade från början där han tog hem första set med 6-3. Spanjoren vann andra med 6-4.
– Jag tyckte att jag spelade bra och aggressivt, men mot så bra spelare måste man ta tillvara på lägena och det gjorde jag inte. Spanjorer är ganska bra från baslinjen, så min plan var att jag måste variera mitt spel, men det handlar ju också om att spela bra hela matchen, säger Carl Söderlund.
